torsdag 8 mars 2012

Flygmaskinen

Varenda kotte på vår sida om älven stod i en klunga på vägbanken över Grova. Härifrån hade man byns bästa utsikt både uppför och nedför älven. Alla stod och lyssnade och spanade mot västerhimlen. I fonden avtecknade sig Ribovardo med sin karakteristiska puckel. det var förstås något alldeles extra på gång. Om allt stämde skulle en flygmaskin "för första gången i världshistorien" passera över byn. En synnerligen väl fungerande djungeltelegraf visste berätta, att Adolf i Ammarnäs blivit svårt sjuk " i blindtarmen", och att doktorn i Sorsele ordnat med flygambulans.
- Nu si jag han, ropade någon plötsligt.
- Vars?! Upphetsningen steg.
- Han är rätt över Fäboberge! Han si ut som en mygg!
           Snart hade alla fått ögonen på den. Den växte snabbt i storlek. Med sina spretande landningsställ och långa vingar, tyckte jag, den liknade en trollslända.
- Att han kom rätt över oss! konstaterade farbror Johan (min farfar)
Motorbullret växte i styrka. En skata, som startat en provianteringstur från sin bogran vid bastun, avbröt sin luftfärd och försvann snabbt in i ett tätt sälgsnår på Raddladubacken.
- Hällpytti, va han dunner! utbrast farbror Erik imponerad och tillade: -Säj om han fall ne!
          Alla stod och beundrade detta teknikens under, som passerade rakt över huvudena. Flygmaskinen var vit tycktes det och hade stora röda kors påmålade. Solen blänkte i fönsterglasen. Därinnanför låg väl Adolf och vred sig i plågor. Ja, jag tyckte, jag hann se en skymt av en doktor, som med uppkavlade skjortärmar stod och opererade! Stackars Adolf! Då maskinen passerat, utbrast byns original samtidigt som han välvde med ögonen:
- Men. Ääää! Då jak var på anstalt´n såg jak en flygmaskin som flaxe ve vinga! Han ansåg sig vittberest och ville imponera. Menande blickar växlades, och förstulna leenden drog över en del ansikten. De flesta visste, hur det förhöll sig med hans vingflaxande flygplan...
          Alla stod kvar och tittade tills maskinen försvunnit som en prick mot österhimlen. Hur högt hade den flugit? Gissningar mellan tjugofem och femhundra meter förekom....Folksamlingen upplöstes så småningom. Var och en for hem till sitt. De yngre sprang före, höll armarna utåt sträck och härmade en motor. De var flygmaskiner. I skolan i träslöjden tillverkades flygmaskiner. hela pojkhögen hade angripits av flygfeber. En natt drömde jag, att jag "rattade" en flygmaskin.Flygplanskroppen var tillverkad av en ihålig stock. En jättestor grankotte fungerade som propeller. Mitt flygplan flög utan vingar. I utrymmet bakom mig satt Adolf. Han var vit i synen och spydde något alldeles förskräckligt.

Denna självupplevda berättelse har Folke Gustafsson skrivit och den handlar om min hemby, jag var inte född när denna händelse inträffade.


/UllaMona

2 kommentarer:

annette sa...

Så fin historia från förr i tiden Du delger oss, fantastiskt att den finns kvar att berätta för oss i nutid.
Kan nästan se mej själv stå där och fantisera en massa när jag ser en flygmaskin för första gången, måste ju ha varit ngt det talades om länge i byn!

Tack Ulla-Mona för att Du delade med Dej!
Kramen!

Mor Tuta sa...

Vilken fin berättelse.Jag stod nästan med där och tittade.. härligt med dialekt också.
Ha en skön helg.
Kram Birgit