tisdag 6 september 2011

Bilder, berättelser och föremål ger mig identitet

 Bilden på min mormors mor AnnaGreta Andersson g Eriksson ger mig sådan ro, hon var född 1856 11 01 i Gran*åker, So*rsele, hon dog på ålderdomshemmet i Ammar**näs 1946 04 13. Anna Greta födde 9 barn, av dessa minns jag moster Anna, moster Kristina, morbror Johan ,morbror August och moster Ester ja och så min mormor Ulrika. Det var vanligt att jag och mina syskon sa morbror och moster till vår mammas mostrar och morbröder. Jag tyckte mycket om att vara hos moster Kristina, hon var gift med Jonas som var en riktig spjuver...de hade inga barn så när jag som liten flicka var hos dem så var jag verkligen medelpunkten.

Morbror August var verkligen en spännande person tyckte jag, han hade varit i Amerika samt att han målade tavlor...han var född född 1896 02 23 i Berg*näs, So*rsele och död 1965 10 17 i Berg*näs. Det berättas att han hade stor läslust, vilket uppmärksammades av befäl när han exercerade. Han fick med sig en del böcket hem skänkt av befäl. Till USA for han 1923 och kom därifrån 1938. Under dessa år arbetade han bl a på sjön och gick i  konstskola.

Anna Gretas far hette Anders Christoffer Kristoffersson Grahn och var renägare i Gran, hennes mor hette Anna Brita Nilsson g Grahn.

Min äldste son heter Kristoffer.
Glasögonen är min farfars Johan Kristofferssons han var född 1886 och dog 1964, han var jägare. På vintern snarade han ripor i fjällen och under sommaren/hösten var det annan jakt och fiske som gällde.
Han slöjdade även en del bruksföremål, den lilla skålen fick jag 1958 ...det var min gräddskål.
Farmor och farfar hade en ko, en fjällko som hette Gulla och två-tre får.

Det lilla skrinet var min svärmors syskrin som hon fått av någon...av vem vet jag inte.

Berättelser, bilder och föremål som gör att jag har en rot, en bakgrund, gör mig stark.

//UllaMona

7 kommentarer:

Vända blad sa...

Ja visst är det härligt att känna samhörighet med dem som inte längre finns bland oss men som har lämnat sina spår så länge vi minns. Vad intressant att få läsa om dina nära och kära! Jag har flera grejer kvar efter "de mina", ska visa och berätta mer om dem någongång snart framöver, nu blev jag superinspirerad! Ha det gott!/Maria

Anitha sa...

Din morbror August - har han några släktband med Oskar Forsmark, Bergnäs?

strömmas sida sa...

Vilka härliga bilder på kära saker.
Visst är det så att utan kännedom och samhörighet med personer i ens förflutna, så är man nog ganska vilsen.

Ja, det var synd att du inte hade möjlighet att stanna längre. Men jättkul ändå att du kom. Vi ska ha fler gånger framöver och då kanske du har möjlighet att komma och testa på dom andra behandlingarna. Bla kroppsmassagen var omtyckt.

kram
strömma

annette sa...

Vilken fantastisk berättelse och jag förstår att det måste skapa både en trygghet och tillhörighet.
Själv saknar jag ju total förankring och det saknar jag mer och mer ju äldrejag blir, frågor uppstår hela tiden, frågor som jag ännu inte lyckats få enda svar på, men en dag kanske jag får tid för att forska reda på varför!?

Ha en bra dag och tack för Din berättelse!

Kram!

annette

Anonym sa...

Fantastiskt att du har saker kvar från dina förfäder, så roligt. Själv har jag bara nån enstaka sak från min farmor och virkade dukar från mormor, önskar jag hade mer.

hugan sa...

Hjälp säger jag då.
Inte vet jag så mycket om mina förfäder, nästan inget känner jag. En stilla undran, kan det bero lite på var man är uppväxt? Kanke en skillnad på A-näs och Ske-å..?

Väldigt intressant och vackra ting, förstår att du är stolt och glad över ting och minnen!

Kramelikram

Mor Tuta sa...

Fina saker du visar. Visst är det roligt att ha kännedom om sina rötter.
Ju äldre men blir, ju mer intresserad tror jag man blir.
Kram Birgit